1.1. Bakgrund

Vi kan vända oss till kyrkohistorien när vi letar efter något att ta på som vittnar om att det vi tror är sant. Kyrkans tradition och dess helgons liv bevisar kristendomens existentiella realitet; därifrån kan vi hämta empiri, erfarenhet och förkroppsligade vittnesord.

Jag vill lyfta upp vandrarprästen David Petander (1875-1914), en egendomlig person i den svenska kyrkohistorien. Han hade just påbörjat en karriär som teolog och kyrkohistoriker när han tvärt bytte bana och lät sig vigas till präst istället. Efter ungefär sju år i kyrkans tjänst, framförallt i Ånge i Medelpad, lämnade han statskyrkan bakom sig för att bli, som han själv kallade det, en Guds präst. Temat för många predikningar och även för David Petanders hela liv var ”Gud, ingenting mer!”.

Hans budskap var allvarligt och för oss kanske strävt, men nödvändigt då han själv fått ana själva målet – en värld där Gudsriket framträder i oförgänglig glans och härlighet.

Likt Moses från Nebo fick han se in i det förlovade landet, löftets land. Och det blev fast och visst för honom, att Guds rike skulle komma. Han betygade: ”Det kan komma snart, och det kan dröja årtusenden, men Guds rike skall komma.” För detta rikes tillkommelse gav han hela sitt rika liv.1

Genom ord och gärningar förkunnade han ”den nya mänskligheten”, han vandrade från plats till plats i mellersta Sverige och samlade människor omkring sig. Utmärkande var hans självuppoffrande och tjänande gärning: det berättas att han besökte städernas eländiga, sjuka och värnlösa och vårdade dem, hjälpte dem och skurade deras svarta golv, tvättade fönstren rena från smuts och damm, sågade ved åt de orkeslösa, kokade en varm soppa åt de sjuka, lämnade sina kläder till skydd åt de frysande.2

Läs mer

"Från statskyrkorna ställdes hans steg till frikyrkornas ledare, men även dessa visade sig för det mesta ovilliga att ställa sina lokaler till hans förfogande. Han hade ju inga rekommendationer. Om han kommit i ett samfunds namn, hade han kanske blivit mottagen, men när han kom endast i Guds namn blev han utestängd."

~~~~

Jag minns hur jag blev nekad att följa med på Elidas båt och evangelisera.

Varför?

Jo, för att jag inte var inskriven i ett samfund!

Jag kom endast i Guds namn.

Då som nu...sanna kristna har ingen plats vare sig i kyrkor eller samfund.

~~~~

David Petander vill att människor ska fråga sig själva, vad är det som jag låter tillfredsställa mitt hjärta? Vad är det jag lever för?

VAD LEVER DU FÖR?

~~~~

"I vår himmelska faders famn är idel ljus och ro och glädje." - David Petander

~~~~